Jag sydde fel, sprättade, sydde fel, sprättade. Jag vet inte hur många gånger jag fick ge mej på dem med sprättaren. Men tillsist fick jag ihop dem. Skam den som ger sig! Jag hade inget mönster utan ritade av ett par byxor jag hade, och fick klippa till och anpassa lite där det blev alldeles för snett. Mudden hade jag liggande hemma. På håll ser de ju rätt ok ut, eller hur!
Innan muddarna har kommit på plats ser midjemåttet enormt ut. |
Men det blev ju ändå rätt bra tillslut! |
Fina! Och extra imponerande när man vet att du har kämpat så mycket. :-)
SvaraRaderaÅååh! Vilka fina!!!
SvaraRaderaJag har också tänkt sätta mig och sy lite barnkläder av gamla tyger, men drar nog lite på det utav rädsla...
Ska se om jag hittar något bra mönster och får till något till systersonens ettårsdag! :)
Dom blev jättefina! Ser väldigt välsydda ut:)
SvaraRaderaImponerande. Det ser ut som du fått till ränderna också. De ser ut att matcha rätt bra i varje söm.
SvaraRaderaÅtminstone på ena benet ;-) Det andra blev inte lika fint, men det syns inte på bilden...
RaderaSött!
SvaraRaderaVad fina!
SvaraRaderaAtt sy i trikå är verkligen ett kapitel för sig, tycker jag. Blir det bra kan det bli väldigt snyggt, blir det inte bra så kan det bli väldigt dåligt... :)
tjusigt, snyggt jobbat! man vänjer sig vid trikå till slut... : )
SvaraRaderasuperfina ju!
SvaraRaderajag hatar att sy så mkt att jag skulle kunna gråta!
Proffs vid nästan första försöket (ja, sprättandet till trots..)!! Imponerande!
SvaraRaderaTack alla för era fina kommentarer!
SvaraRadera