söndag 1 juli 2012

Så trött på att må illa

Det känns som om mitt liv befinner sig i något slags parentes, en parentes som hittills varat i snart 4 månader. Det verkliga livet pågår på sidan om, medan jag sitter i min illamåendebubbla och bara väntar och väntar på att någon ska ta mej ut härifrån. Jag väntar på att sommaren ska börja, och att jag ska kunna delta i den, jag väntar på dagen då illamåendet har släppt, jag väntar på att S ska komma hem från jobbet så jag slipper vara ensam hemma, väntar på kvällen så man kan gå lägga sig, väntar på att mina tvåveckorsperioder av sjukskrivning ska närma sig slutet så att jag återigen ska sätta mej i telefonkö för att få kontakt med mågon läkare på mödravården, väntar på mitten av november...

Idag väntar jag på att morgonillamåendet ska släppa. Klockan är ju 15 nu, det är inte morgon längre! Jag är hungrig, har ju kräkts upp frukosten. Öppnar kylskåpsdörren och stänger den genast igen.

Bilden är från Vigelandsparken i Olso, 2010

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar