tisdag 10 juli 2012

Boa?

Jag är trött och sliten idag, matchar vädret helt enkelt. Helgen straffar sig tydligen fortfarande. Jag har sovit bort halva dagen och har mest hängt hemma och inte gjort något. S jobbar ett övertidspass i natt, så jag är ensam hemma igen. Dagens ut-och-göra-något-terapi blev en promenad för att gå och ösa ur lånebåten, innan regnet kom igen.

S öser, jag fotograferar...

Den här bisarra matfixeringen som tycks komma med graviditet och illamående ledde plötsligt till att jag bakade vad som i Finland kallas moccarutor, och i Sverige chokladrutor eller kärleksmums, trots att jag egentligen är jättetrött. Det är märkligt hur kroppen och hormonerna fungerar. Jag bakar i princip aldrig annars, och är därför urdålig på det, men nu som gravid har jag bakat flera gånger. Jag har t o m stått och vevat ihop bulldeg och fått gå kräkas mellan ingredienserna. Är det detta som kallas att boa?


Någon hade i alla fall boat i den här holken nere vid ån, det pep och kvittrades för fullt.

Boa eller inte, båtösarterapin och bakterapin är avklarade. Resten av dagen tänker jag boa in mej i soffans kuddar och ägna mej åt att läsa om andras elände på internet, och kanske äta en choklaruta eller två. Jag ger mej på att de är trevligare att kräkas upp än salami i alla fall!


I receptet stod att man skulle skära upp kakan efter smak och förstånd. Jag kände mej mycket förståndig då jag skar, men tyvärr läste jag försent i kommentarerna efter receptet att man skulle minska mängden vätska i glasyren, så de blev väldigt rinniga. Men goda! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar