Medan hon tog en eftermiddagslur i vagnen insåg jag att vi var tvungna att snabbt införskaffa lämplig föda till henne innan hon vaknade, eller så kunde vi förvänta oss en långpromenad ackompanjerad av barnskrik till hotellet och vår minibar där medhavd barnmat från Sverige väntade.
Eftersom vi hade en ansenlig färd i kullerstensbelagd terräng valde vi det första alternativet. Hur svårt kan det vara att hitta barnmat? Tänkte vi inte. För vi trodde ju inte att det skulle vara det. Ganska svårt, visade det sig dock vara.
För det första befann vi oss tydligen i en stadsdel som inte tillhandahöll några affärer. Redan svettiga i hettan ökade vi på stegen av rädsla för att utsättas för hungersskriken som vi visste väntade oss. När vi sedan hittade diverse "Minimarkets" visade det sig att deras utbud bestod av mest chips, godis och en ansenlig mängd sprit. Inte riktigt vad vi var ute efter.
Till sist, inne i en avsides gränd, fanns en liten affär med förnödenheter med endast tjeckisk text på. Eftersom varken jag eller S är särskilt bevandrade i det tjeckiska språket försökte vi syna burkarna på hyllan och valde sedan ut några med bilder av frukter och barn på.
Lilla A åt med mycket god aptit. Så god att hon helst inte ville äta något annat efter att ha fått smak för detta. Burkarna med pasta och skinksås eller medelhavsgratäng som vi hade med oss fick efter introduktionen av tjeckisk mat slängas bort efter bara några tuggor. Kycklinggrytan spottades ut. Inte ens gröten var längre lika god som vanligt.
Och jag förstår henne. Barnmat på burk smakar ingenting, men det här var som att äta sylt. Och efter att ha synat innehållsförteckningen kunde jag med lite fantasi ana att tjeckisk barnmat innehåller rätt mycket tillsatt socker. Pigg och glad semesterbebis, och nu, väl hemma, har vi börjat med avgiftningen.
Jag och Lilla A funderar över vad vi ska äta |
"Det där ser gott ut!" |
"När kommer den där maten?!" |
Så här glad blir man av maten. |
Det där med barnmat på resa... Vi tar alltid med en hel väska med barnmat osv, och har aldrig ångrat oss. Fick komplettera i USA, men de hade organiskt osv. Har aldrig gett Victor socker - varken i mat eller annars, huuva - är helt anti socker! Vill undvika så länge det går... Annars får V burkmat ganska ofta hemma, men bara HIPPS. Den är så god, mums. Favoriten nu är pasta med tomat och mozzarella.
SvaraRaderaAnna Granström.
Jag brukar försöka göra maten själv, men nu under semestertider har det blivit en hel del burkar. Brukar också köpa HIPPS. Och socker undviker vi också, så det där med barnmaten i Prag var verkligen en miss, trodde som sagt att det skulle vara lättare att hitta. Men hon lär knappast ha fått några större men av det, annat än att hon nu har lärt sig spotta ut mat hon inte gillar ;-)
Radera