Fasansfullt

Efter en ganska jobbig helg med "Utökade Familjen AB" pustar vi ut i soffan. Förkylningen var iallafall av en lindrigare sort, så jag har sprungit bort lite ångest tillsammans med löparskorna, och kämpat bort lite kvarvarande ångest genom att lyfta tunga saker i gymmet.

Jag kommer själv ihåg tonårstiden som fruktansvärt jobbigt och ångestfylld, men att vara tonårsförälder tycks ha sina sidor det med. För att inte tala om tonårsstyvmorsrollen, eller vad jag ska kalla den. Alla kämpar för att hitta sin plats i tillvaron, och just när man tror att saker och ting kanske går åt rätt håll uppstår nya kaosartade situationer.

Det är väl så livet är. Lika som det är att ha småbarn, verkar hela livet bestå av "faser", som det så fint heter. Jag är ganska trött på "faser", jag vill ha lugn, ro och stabilitet. Vilket jag är fullt medveten om att är ett naivt önsketänkande, men OMG vad skönt det skulle vara ibland. Ett presentkort på fasfrihet är vad jag önskar mej, om inte förr så iallafall i julklapp.

Nej, nu "fasar jag ut" mej själv för ikväll och hoppas på mer glada miner och trevligare fasoner (höhö) nästa vecka. Tack och godnatt.