torsdag 16 januari 2014

Bussutflykt nr 2

Igår skulle jag och Lilla A hälsa på hos en av mammorna i föräldragruppen som köpte hus och flyttade samtidigt som oss. Planen var lunch/fika och kanske lite promenad efter att ha kikat på huset.

Vi bor båda två i utkanten av stan, ungefär åt samma håll, men lite för långt ifrån varann  för att promenera. Nu är det ju så att de flesta busslinjer går in mot stan, man kan liksom inte åka i "sidled". Inte hur enkelt som helst iallafall.

Efter en massa surfande på lokaltrafikens hemsida och app lyckades jag klura ut att det skulle gå att åka hyfsat bra utan att behöva ta sig in till centrum. Det skulle bara medföra en kortare promenad i båda ändar av färden, men det kändes inte som något problem eftersom det var strålande vinterväder ute.

Nu var det ju inte så enkelt, visade det sig. Eller rättare sagt, jag var tydligen rätt klantig. Och Lilla A var rätt trött, för hon sov och sov när vi skulle ge oss av, så vi blev sena redan från start. Sedan tittade jag tydligen fel på den första bussens turlista, den gick inte alls det klockslag jag skulle åka, utan bara tidig morgon och eftermiddag. Vi hade nu promenerat ca 1½ km till hållplatsen.

Det fanns dock ett alternativ till som skulle funka nästan lika bra, och den bussen skulle komma om en kvart. Då promenerar vi mot nästa hållplats istället för att stå still och frysa, tänkte jag. Och gick en jättesmart genväg, som medförde att jag inte hittade busshållplatsen med en gång, och missade bussj-veln med ca 3 minuter.

Jaha, nu då? Mitt ute på en öde landsväg, ett par km till närmaste busshållplats, och en timme tills nästa buss går. Jag började känna mej lite blåst, eftersom vi skulle bli bjudna på lunch och redan var ca en timme sena.

Att promenera hela vägen kändes inte som ett alternativ eftersom det fortfarande var väldigt långt. Inget problem om man bara skulle vilja njuta av en finpromenad, men då skulle lunchen tvingas transformeras till en middag istället, eftersom det förmodligen skulle ta en stund.

Jag traskade på och medan jag gick försökte jag surfa efter alternativa busslinjer, och småningom, efter att ha gått någon kilometer kunde vi ta en buss som skulle stanna hyfsat nära vår destination. Det var bara det att vi återigen missade den med en hårsmån. Den svängde ut från hållplatsen när vi sprang upp längs med sidan på den. Vi gick två hållplatser till och tog nästa, som kom 10 minuter senare.

Äntligen kändes det som om vi skulle komma fram. Tills telefonen ringde, och jag missade hållplatsen vi skulle kliva av på, och fick nu alltså promenera en bit tillbaka istället. Nåja, vi kom fram tillslut, beundrade hus, åt lunch, ca 1½, nästan 2, timmar senare än vi hade pratat om, och barnen härjade runt en stund.

När vi skulle åka hem gick det dock väldigt smidigt, bussen kom i precis rätt tid, och vi tog oss från dörr till dörr på drygt 20 minuter. Mycket enklare och framförallt snabbare än ditresan, som förutom bussresa också inkluderade en (dock väldigt skön) promenad på drygt 6 km, kunde jag konstatera när jag konsulterade gps:en på min telefon efter att ha kommit hem. Det är alltså inte bara S dotter som har problem att fixa det här med lokaltrafiken. Skrattar bäst som skrattar sist, kanske man kunde säga, lite så där ödmjukt.


2 kommentarer:

  1. Jag hade nog gett upp redan efter den första missade bussen =)

    SvaraRadera