lördag 9 augusti 2014

Denna dagen - ett liv?

Jag vaknade imorse med en tung ångestfilt över mej, och lyckades inte lyfta bort den under dagen heller. Den senaste veckans händelser (som jag inte orkar skriva om just nu) har hunnit ikapp mej, och tillsammans med allt det gamla blev det lite för tungt att bära. 

"Du är vacker", säger min man till mej. Men jag känner mej som skit, med mina rödgråtna, svullna ögon och mitt risiga hår. Jag - en polerad bajskorv. Men jag luktar iallafall gott, fortsätter han. 

Och nej, jag orkar inte prata om hur jag förväntas vara så förbannat politiskt korrekt och storsint. Jag orkar inte ha någon förståelse, låt mej bara få vara ledsen och sörja över mitt ett tag. 

Vi slutade iallafall dagen på ett väldigt trevligt födelsedagskalas. Det är bra att tvinga sig utanför dörren också, även om det tar emot. Nu ska bajskorven sova skönhetssömn och hoppas på förnyad energi tills imorgon. 

2 kommentarer:

  1. Man måste få gråta och må dåligt, annars tror jag aldrig man kan släppa det jobbiga. Jag förstår inte varför livet inte är lite snällare mot er :( Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vad snällt skrivet. Jag förstår inte heller. Enligt en sjuksköterska jag träffade på sjukhuset i veckan har jag "otur". Att veta det känns ärligt talat inte som att det hjälper särskilt mycket. Jag har haft en hel del "otur" de senaste åren känns det som... :-( Hoppas det är bra med dej! Kram

      Radera