Visar inlägg med etikett Facebook. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Facebook. Visa alla inlägg

fredag 16 november 2012

SD och sparkrav till frukost

Jag sitter och kollar Facebook. Oftast blir jag bara arg och irriterad, men ibland snubblar jag över guldkorn, som den här statusuppdateringen t ex:

Öppnar dagens lokaltidning. Först folkvalda, vattenkammade småpojkar som kallar sig demokrater och slåss med järnrör iförda kostym. Och filmar skiten... Sedan sjukhusdirektören som försäkrar att 325 nya uppsägningar inte kommer att påverka patientsäkerheten. Kanske stämmer att vi håller på att fördummas allihopa...?

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv!

Hittade även detta, lite längre ner, upplagt av en annan person. Vi får väl hoppas att sparåtgärderna inte går så här långt iallafall, eller vad säger ni, anestesivänner?


tisdag 13 november 2012

Kritiskt tänkande

Om man klickar på något som det här på Facebook få man väl (nästan) skylla sig själv, eller?


  • Varför skulle ICA skänka 1000 kr (eller som det faktiskt står; kr 1,000) till alla potentiella Facebookanvändare? Sedan när är något gratis?
  • Använder ICA nuförtiden en us-domän?
  • 107 Vänster - bäst av allt (vänster = left). Undrar om det finnns fler till höger??

tisdag 30 oktober 2012

Facebook-irritation igen

Bespara mej dessa (och liknande) inlägg på Facebook! Jag efterfrågar filter.



Vad har hunden med texten (gruppens namn?) att göra? Varför ska man gilla inom 2 sekunder, och vad ska hunden räddas från? Lögner och otrohet? Jag trodde inte hundar brydde sig om sådant. 


Facebook är inte bra för mina nerver, jag har för klent psyke för det.


Uppdate: Och mailet om hur man ska skriva sin Facebook-status ("jag ska åka till_____i ___ månader") för att öka medvetenheten om bröstcancer klarar jag mej också utan. Jag tror inte att detta fungerar särskilt bra för att komma åt denna sjukdom. Att betala in pengar för att understöda forskning fungerar garanterat bättre. Men jag ska försöka att inte bli upprörd på dem som väljer att skriva statusen ändå, det skadar ju ingen, förutom mitt redan klena psyke, igen.

torsdag 11 oktober 2012

Jag fortsätter gnälla - Facebook duger inte som källa

Jag fortsätter att gnälla på Facebook, och vad folk ägnar sig åt där. Föregående vecka hade en av mina vänner lagt upp följande statusuppdatering:

Låt oss säga att du kommer hem (ensam naturligtvis) efter en ovanligt hård dag på jobbet. Du är riktigt trött, orolig och frustrerad.

Plötsligt börjar du att känna en svår smärta i bröstet som börjar sprida sig ut i din arm och upp i din käke.
Du är i ditt hem... ensam... men bara 2 mil ifrån närmsta sjukhus. Men du inser att du inte kommer att kunna köra så långt..

Du har fått utbildning i HLR, men den personen som lärde ut det berättade inte hur man gör det på sig själv! Eftersom många människor är ensamma när de drabbas av en hjärtinfarkt och utan hjälp så har dessa personer bara ca 10 sek på sig innan de blir svimfärdiga och sedan förlorar medvetandet.

Därför är det viktigt att sprida följande kunskap!!
Under tiden man larmar 112 att göra följande:
Man kan rädda sig själva genom att ta ett djupt andetag och sedan hosta mycket kraftfullt. Och sedan upprepa detta varannan sekund, tills hjälp anländer. Det djupa andetaget gör att lungorna får syre och hostans rörelse ”kramar” till hjärtat så att blodet hålls i cirkulation. Hostan kan göra att hjärtat återfår normal rytm. På detta sätt ökar chanserna till att man hinner till sjukhuset i tid!

Dela detta till så många som möjligt!
Kanske just din delning räddar någons liv!!
  Detta är rent skräp, och tydligen något som cirkulerar på Facebook just nu! Som sjuksköterska, tidigare inom akutsjukvård och numera intensivvård kände jag mej tvungen att agera Facebook-polis, och frågade efter källa. Det hade hon ingen, och förstod själv att hon kanske hade gjort bort sej och tog bort inlägget.

Inget i denna uppmaning stämmer! Man kan inte häva ett hjärtstopp genom att hosta, och HLR är rätt omöjligt att utföra på sig själv om man är medvetslös. Möjligen kan hosta bryta en rytmrubbning, men det är osannolikt. Det enda jag i det här fallet kan rekommendera är att ringa 112 fort som fan, och om man är hemma se till att ytterdörren är olåst så att ambulanspersonalen kan komma in. Detta är ungefär samma saker som en artikel i SvD om nämnda kedjebrev rekommenderar.

Det är skrämmande att vuxna människor är så okritiska till det de läser, och att man utan att ägna en tanke åt sanningshalt bara sprider falsk information vidare! Denna delning kommer inte att rädda några liv. Skärpning! Ta reda på vad som är sant innan ni sprider vidare! Och gå en kurs i HLR.

//Nurse Ratched
(länk, för den som inte vet vem det är)

"Gillar" att gnälla på Facebook

Mitt favoritämne att gnälla på är Facebook. Gilla-kulturen på Facebook är rätt intressant, tycker jag. Det är lätt att låtsas att man engagerar sig i seriösa och allvarliga ämnen, när man i själva verket bara tryckt på en knapp. För i ärlighetens namn, hur många gör något mer än trycker på knappen, när det verkligen kommer till kritan?


Uppsala Nya Tidning hade en intressant artikel om just detta för någon vecka sedan. Där diskuterar man bl a vilka statusuppdateringar som gillas, och varför vi "gillar" saker och ting. För ett tag sedan kritiserades klädkedjan på Facebook för att lansera sexiga barnkläder, och detta inlägg gillades sedan av 52 000, och kommenterades av 2800 personer. Undrar hur många av dem som kommenterade som verkligen har bojkottat Lindex sedan dess.

Vi gillar också andra saker. Facebooks nyhetsflöde liknar numera en rullande reklampelare med alla företagsannonser som erbjuder rabatter och lockar med tävlingar för alla som gillar, och detta erbjuds såklart också deras vänner.

Och tråkigare än så, tonåringarnas väggar fylls av kommentarer som "Tryck gilla om du tycker att jag är snygg", eller "Gilla, så skriver jag vad jag tycker om dej". Tur att man inte hade Facebook när man själv var tonåring, vad fruktansvärt det skulle ha varit! Tänk om man trycker "gilla" och får höra att man är ful eller på annat sätt inte duger? Eller inte får någon respons alls, vilket måste betyda ungefär det samma sak.


Nej, usch för detta. Jag "gillar" sarkastiska och fyndigt skrivna statusuppdateringar, och gillar när jag får många "gilla" på mina egna. För trots mitt utspel är ju trots allt Facebook många gånger en bekräftelseboost. Och det är ju det jag samtidigt stör mej på. Är det bara att gilla läget, eller?


måndag 6 augusti 2012

"Babyfilter rensar sociala medier från småbarnsbilder"

Jag blir ofta irriterad över vad folk gör på Facebook. Oproportionerligt irriterad. Jag är också mycket väl medveten om att det är i min fulla rätt att avstå från att hänga där, varför jag oftast inte skriker ut min irritation så högt, men ibland är jag tvungen, jag kan inte stå emot helt enkelt.

Senast jag gjorde ett utspel om detta, för kanske ett år sedan, skrev jag en ilsken statusuppdatering om att jag inte orkade läsa om folks ungar, middagsmat och förbannade fredagsmys, och efterfrågade ett hundfilter, vilket ledde till en lång debatt, där vissa på riktigt tog illa vid sig, medan andra hurrade och höll med. Som sagt, jag betonar återigen att jag känner till och understöder tryckfriheten, och att det är mitt mitt fria val att låta bli att läsa, alternativt blockera kommentarer från folk, vars statusuppdateringar får mej att må illa, vilket jag också har gjort.

Detta tycks dock vara någon form av sjukdom, för jag kan inte låta bli att läsa! Och jag fortsätter att irriteras. Jag skiter väl i vad folk har på sina tallrikar, vilka promenader man har gått med sina hundar och hur gott någon tycker att rosévinet smakar, men ändå läser jag det, trots att jag också vet att majoriteten av statusskrivarna visar upp en fasadbild som knappast överensstämmer med verkligheten de flesta gånger. Och blir irriterad. Att folk sedan överhuvudtaget inte kan stava gör mej ännu mer irriterad, och vad är det med sär skrivningar?? Och användningen av orden dem/de??!!

Bild stulen från Facebook

Nu har i alla fall en lösning på en del av problemet presenterats. Ett babyfilter, som "byter ut bebisbilderna mot ett valfritt ersättningsmotiv - som katter, sälar eller ett paket bacon". Programmet heter Unbaby.me, och går att läsa om här på Aftonbladet.



Jag kanske dock ska vara försiktig med mina uttalanden. Enligt planen kommer det ju som sagt en bebis i november, och jag kanske blir som förbytt efter det, och mittiallt är den som omnämns i kommentarerna efter artikeln som hon som publicerar 400 bebisbilder per dag.

Facebook är ett gissel. Jag kanske borde avsluta mitt konto eftersom jag uppenbarligen störs enormt av det som försigår där, men samtidigt vill jag ju hålla mej uppdaterad, och inbillar mej att jag missar en mängd väsentlig information (om folks bebisar och matlagningskunskaper) om jag skulle avsluta mitt konto. Svårt val det där.


Bild stulen från Facebook