lördag 6 oktober 2012

Härmed döper jag dej till... ja, vadå?

Det här med att komma på namn till bebisen har fått oss att svettas och våndas ett tag. Ganska länge har vi kunnat ursäkta vår oförmåga att komma på det perfekta namnet med att det ännu är lååång tid kvar. Men det är ju inte lång tid kvar längre. Fisen kan faktiskt komma ut om bara ett par veckor, och även om namnet Fisen har fungerat bra hittills tror jag tyvärr inte att det fungerar lika bra på utsidan. Speciellt inte när man börjar skolan.

Vi måste alltså komma på ett annat namn. Jag har krystat ur mej några förslag, vilka de flesta ratats med ett hånskratt av Fisens far. Däremot har han inte kontrat med ett enda seriöst förslag. Dock en mängd icke-förslag.

Att jag sedan också gärna önskar att för- och efternamn, samt eventuella mellannamn passar bra ihop, att namnet fungerar internationellt, inte låter som ett husdjur eller går att rimma på könsord känns vid det här laget som överkursernas överkurs (men dock inte något som S ägnat någon längre tanke).

Vi har alltså en lång lista på namn som Fisen inte kommer att få, men har inte lyckats komma på ett enda som vi skulle kunna enas om och kanske tänka oss döpa vårt barn till. Annat än Fisen. Hur sjukt är inte det? Kanske vi kan flytta till något annat land där man inte vet vad det betyder? Annars blir det jobbigt i skolan.

2 kommentarer:

  1. vi hade namn, men inga som dög åt min mormor så hon bestämde att sonen skulle heta joakim haha :) (men nej, han fick heta Fabian istället)

    Dante gillar jag. Och Lisen. Och Stina. Och Sixten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har en massa tjejnamn men i princip inga killnamn. Sixten gillar jag också, även om det ger en viss kattassociation ;-)

      Radera